Örter har används sen tidernas begynnelse och vi är inte de
enda som använder oss av örtens läkande krafter, djur är tex. väldigt duktiga
på att välja de örter som de behöver för olika ändamål, och självklart gör de
det omedvetet. I vissa kulturer används
örter fortfarande i mer utsträckning än de moderna medel som finns på
marknaden. De så kallade naturfolket använder fortfarande örter precis så som
de gjort för 1000 år sedan, och de är fortfarande mycket friskare och piggare
än vad vi är. Hippokrates är det mest kända utövaren av örternas läkekonst.
Redan för 2000 år sedan skrev han om örter och deras läkande kraft, han namngav
mer än 2300 örter. Den moderna läkemedels- industrin byggde sin förmögenhet på
att försöka kopiera örter. De har inte uppfunnit någonting som inte redan finns
i naturen, utan de har bara hittat sätt att framställa de olika örternas
läkeverkan på ett kemiskt sätt. Priset för det är så klart alla biverkningar vi
får av deras tabletter.

Att veta hur man ska använda örter och vilken som är rätt
dosering är inte lätt, det är en hel vetenskap som man lär sig under en lång
tid. T.ex. visa örter måste plockas mitt på dagen när solen står som högst, vissa
ska plockas på natten, vissa får inte ätas råa, medan andra ska användas direkt
så fort de plockats.

Altearot – Man använder hela växten roten, bladen och blomman,
den används för att lindra astma, blåskatarr, tarmkatarr, IBS, åderförkalkning,
halsbränna och urinvägsinfektion. Altea är framförallt bra för mage och tarm
problem, den är antiinflammatorisk och imunförstärkande.

Anis – Det är främst torkade frön som används. Kommer
ursprungligen från trakterna kring Medelhavet. Till Sverige kom den på
1300-talet och finns nu odlad och förvildad även i södra och mellersta Sverige.
Anis anses bra för matsmältning och tuggas gärna efter maten i Indien. Bra för
astma, blodrenande, hosta, klimakteriebesvär, njursten, nervlugnande.

Arnika – Man plockar blomsterhuvudena eller också avlägsnas
blomsterbotten som sen torkas. Man kan även samla in rötterna och de är
betydligt rikare på eteriska oljor än vad blomstren är. Ursprungligen kommer
den troligen från Pyreneérna, men är utbredd över hela Europa. Används
för hjärt- och kärlsjukdomar, klimakteriebesvär, sockersjuka, reumatiska
besvär, används ofta som omlägg på sår, stukningar eller ryggskott.

Askblad – Asken förekommer i Europa, Asien
och Kaukasus.
I Alperna förekommer den upp till en höjd av mellan 1400 och 1600 meter över
havet. Används för blodbrist, förstoppning, luftrörskattar, reumatism,
njursten.